Svenska Skidförbundet, SSF, bildades den 11 december 1908 i Sundsvall och har sitt huvudkontor i Falun och ytterligare ett kontor i Åre.

Det handlar om stora framgångar och många medaljer under stora mästerskap, mängder av hjältar, idoler, legendariska ledare och inte minst det stora intresse, som byggts upp för skid- och snowboardidrott bland media och svenska folket.

Att åka skidor, och på senare tid snowboard, är ett kulturarv som betytt och fortfarande betyder mycket för den svenska folksjälen. Svenska Skidförbundets administrativa ledning fanns från starten, och under hela 1900-talet, i Stockholm. Men sedan den 3 maj 2001 återfinns förbundskansliet på riksskidstadion Lugnet i Falun och i Åre.

Världens äldsta skida

Som nyttoredskap är skidan mångtusenårig i Sverige. Världens äldsta kända skida har 5 200 år på nacken och påträffades 1924 vid dikesgrävning i en myr i Västerbotten och har fått namnet Kalvträskskidan efter en närliggande ort.

Skidtävlingar

I tävlingssammanhang kom skidorna till användning först frampå 1880-talet. Källskrifter berättar att den första backtävlingen i vårt land ägde rum 1879 och "den första större skidtävlingen i världen" år 1884. Det var Nordenskiöldsloppet, 22 mil med start och mål i Jokkmokk.

Fem år tidigare hade dock Husebyloppet arrangerats i Norge och 1889 inleddes Uleåborgsloppet i Finland. Ytterligare ett märkesår är 1892, då Holmenkollen startade liksom att den enligt hävderna första internationella skidtävlingen i världen genomfördes, i Stockholm den 29 februari.

Föreningen för skidlöpningens främjande

År 1892 startade Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige (Främjandet) och tävlingsidrotten blev mer organiserad. Skidklubbar bildades och samlades i läns- och landskapsförbund. Det första var Norrbottens länsförbund, stiftat i Luleå 1897.

De första skidkungarna

Det var samer från Norrbotten, främst Arvidsjaur och Jokkmokk, som vann merparten av de första inofficiella SM-tävlingar som arrangerades av Främjandet. Under 1900-talets första decennium var Haldo Hansson från Alsen i Jämtland den förste, legendomsusade av många skidkungar som funnits i vårt land.

Riksidrottsförbundet bildas 1903

När Riksidrottsförbundet (RF) bildades 1903 fick skidsporten en särskild sektion. Den trädde dock aldrig i verksamhet, vilket kan tolkas som ett erkännande åt Främjandet. När Främjandet 1908 utestängde distriktsförbunden och förbjöd anordnandet av DM, krävde landets skidklubbar ett eget förbund i likhet med vad som var fallet inom några andra idrotter.

Svenska Skidförbundets tillkomst

RF:s överstyrelse gav sitt förvaltningsutskott (FU) i uppdrag att agera och FU tvekade inte. På dess inbjudan till ett möte på hotell Knaust i Sundsvall den 11 december 1908 "i och för bildandet av ett skidförbund" svarade 80 RF-föreningar genom 17 ombud.

Enhälligt bslutade man att bilda Svenska Skidlöpningsförbundet (namnet ändrades 1911 till Svenska Skidförbundet). Överstyrelsen godkände åtgärderna och utsåg förbundsstyrelse, som konstituerade sig den 9 januari 1909.

Förbundets förste ordförande blev Fritz af Sandeberg, tidigare ordförande i Främjandet och ledamot av FU.

År 1910 upptogs i förbundet 108 röstberättigade föreningar med sammanlagt 12 641 medlemmar. Snöbollen hade nu satts i rullning. Och den rullade snabbt:

• Vid 25-årsjubileet registrerades 1 168 klubbar med cirka 133 000 medlemmar.
• Till 50-årsjubileet hade siffran stigit till 2 009 klubbar och drygt 300 000 medlemmar.

Noteringarna har därefter hållits relativt konstanta med någon nedgång under de senaste decennierna.

Den 1 juli 2011 bytte skidorientering förbund till Orienteringsförbundet.

Fjorton förbundsordförande

Under sina 100 år har förbundet letts av endast fjorton ordförande, vilket vittnar om stabilitet. Fritz af Sandeberg, som huvudsakligen ägnade sig åt organisatoriska frågor, avlöstes 1910 av C G A Lindencrona, som drev igenom ett avtal med Främjandet samt inledde samarbete med Finland och Norge. Sven Hermelin, 1915-22, arbetade med framgång på att stärka förbundets ekonomi. Tack vare detta kunde skidbackar byggas, skidparker skapas och aktiva skickas till tävlingar i utlandet.

Sixtus Janson, med rätta kallad riksbyggaren, var ordförande 1922–48 och såg till att inleda storhetstiden för svensk skididrott. En moderniseringsprocess sattes in på alla fronter. Samtidigt internationaliserades skidsporten på allvar med bland annat det första olympiska deltagandet i Chamonix 1924.

Svenska aktiva vann storartade framgångar på både olympiska- och VM-arenor. Under denna epok gjorde även den moderna utförsåkningen på allvar sitt intåg i Sverige. Talanger skolades till mästerskap. Framgångarna lät inte vänta på sig. Internationellt har Sverige gjort betydande insater inom internationella skidförbundet FIS och bidragit till att den svenska skidåkningen vunnit ytterligare erkännanden. Framförallt kan nämnas Sigge Bergman, som inte bara var sekreterare i det svenska förbundet (från 1939) och ordförande under en tioårsperiod utan även generalsekreterare i FIS under en lång följd av år.

SSF:s förbundsordföranden

De förbundsordförande som manövrerat den svenska skid- och snowboardskutan under årens lopp är följande:

1. 1908–1910 Fritz af Sandeberg
2. 1910–1915 C G A Lindencrona
3. 1915–1922 Sven Hermelin
4. 1922–1948 Sixtus Janson
5. 1948–1952 Björn Kjellström
6. 1952–1961 Sigge Bergman
7. 1961–1965 Karl Arne Wegerfelt
8. 1965–1974 Nils Stenberg
9. 1974–1977 Stig Synnergren
10. 1977–1982 Arne Jägmo
11. 1982–1996 Sven Larsson
12. 1996–2008 Carl Eric Stålberg
13. 2008–2018 Mats Årjes
14. 2018– Karin Mattsson

Generalsekreterare/förbundsdirektörer

Den förste av Svenska Skidförbundets generalsekreterare var Sigge Bergman, som kombinerade sitt ordförande uppdrag med kanslichefens och även fungerade som sådan efter sin ordförandetid.

• 1961–1975 Sigge Bergman, förbundssekreterare
• 1975–1986 Ivan Egerstål, generalsekrererare
• 1986–1996 Johan Sagner, generalsekreterare
• 1996–1998 Stig-Roland Bergqvist, generalsekreterare
• 1998–2002 Mats Årjes, förbundsdirektör
• 2002–2003 Jan Larsson, förbundsdirektör
• 2003–2007 Ulf Nilsson, förbundsdirektör
• 2007–2008 Tomas Ringsby Petersson, förbundsdirektör
• 2008–2011 Per Lehman, förbundsdirektör
• 2011–2015 Niklas Carlsson, förbundsdirektör
• 2016–2016 Katarina Fahlén, tf förbundsdirektör (2016-01-01–2016-07-31)
• 2016–2023 Ola Strömberg, förbundsdirektör
  
• 2023– Pernilla Bonde, generalsekreterare

De första svenska mästerskapen

Det allra första officiella svenska mästerskapet i längdåkning hölls i Härnösand 1910. Då korades Adolf Hedjerson, Djurgårdens IF (30 km) och Johan Petter Nordlund, Jokkmokks SK (60 km) till historiska svenska mästare. Samma år arrangerades även SM i backhoppning, nordisk kombination och skidbudkavlelöpning.

Damerna gjorde sitt intåg 1917, när Selma Gustafsson, Säfsnäs IF, vann 10 km i Stockholm. Även backhoppningens premiär skedde 1910 och såg Ejnar OIsson, Djurgårdens IF, som segrare.

Övriga grenar inledde sitt mästerskapstävlande följande år:

• 1937 – alpint
• 1950 – skidorientering herrar, 1970 – damer
• 1984 – fristilsskidåkning
• 1993 – rullskidor
• 1994 – snowboard
• 1994 – speedski
• 1994 – telemark